Hej igen! oh vad jag är på bra humör nu!
Hästarna gick HELT upperligt bra, tea tjurade ihop en gång och ville inte gå över en bro, men borsett från det så har det aldrig gått bättre och det är så skönt, när det går såhär blir jag verkligen motiverad och det är så härligt! jag önskar att jag kunde beskriva hur det känns med det är omöjligt, det finns säker fler där ute som kännt såhär! och om ni inte gjort det så är det bara att kämpa vidare, tro mig, det kommer en dag! jag lovar!

Vi kan börja med Tea, red henne i 30min, travade ganska mycket, men bara på lång tygel eftersom hon just har börjat få trava! hon travade på avslappnat och bra, och i en jämn takt.
Fast när vi kom till en bro som det alltid forsar ordentliget med vatten under så blev det som om något blockerades för henne, så jag försökte få henne över den men hon bara vände och reste sig, så jag insåg att det är inte lönt att försöka mer, hon är rädd och då måste jag hjälpa henne, och det skulle inte gå att lösa med våld, för inget går att lösa med våld. så jag fick hoppa av och leda henne över och jag märkte att hon faktiskt var rädd, men det är så skönt när hon litar på en ändå! sen när vi skulle över den där bron igen så stannade vi på den och utan att jag slet i henne för att hon skulle stanna så stod vi där ett bra tag.
Ibland försökte hon gå iväg men då tog jag bara i tyglarna och stannade henne och sen snabbt lättade jag efter, när vi hade stått där i sisådär 3-4min började hon frusta och spänningarna släppte och rädslan var över, Ganska enkelt va? ni ser bara man inte brusar upp sig för att hästen råkar ha en svaghet, försök istället lösa den och stötta hästen istället för att berätta hur dum den är! Den är faktiskt levade och har också känslor!
Efter det gick hon avslappnat och bra och började söka sig ner i formen enfast jag inte bad henne, duktig flicka :)

Sen red jag Mira vilket också gick bra! jag bytte från hackamoret till tredelat och hon kändes direkt mycket stadigare och inte alls lika fläning med huvudet. satte även på en huva så hon inte skulle behöva gå och störa sig på ljud som hon gjorde i måndags, och hon blev faktiskt mycket mer avslappnad och koncentrerad så! red på planen och böjde igenom henne lite, galopperade lagomt mycket och hon skötte sig så himla bra, inget rusande eller flamsande! red i 40min, kommer hålla mig till att rida henne i 30-40min om dagen då hon inte riktigt är stark nog för att bli riden längre än så, Rider man henne längra så blir hon trött och hänger sig i bettet! Men idag klarade hon av att bära sig riktigt fint en del av passet sen blev det jobbigt så då avslutade vi bra och var nöjda så! :)

Det känns så himla bra att ha en plan över båda hästarna nu!!! :)

Jag fick en fråga om var tea var ifrån och vad hon hade gjort innan jag fick henne osv.

Nu ska ni få höra den här lååååånga historian:
Jag tävlade min b-ponny i skelefteå i slutet av sommaren 04 eller 05 ( jag är så himla dålig på år hah.a)
Då vi såg att viktora som då hade tea tävlade med henne och att hon var tillsalu, dock skulle dom ha 80.000 för henne och vi hade inte dom pengarna då, men vi gillade henne oerhört mycket!
månaderna gick och vi hade som glömt tea kan man väll som säga, då plötsligt en dag ringer en kvinna från råne i luleå och berättar att det är hon som äger tea och nu hänt en sak i familjen så dom var tvugna att bli av med henne fort som bara den, tea stod då med en kotledsinflamation men vi åkte ju upp med transport och allt och jag fick sitta och skritta henne runt runt i ett litet ridhus i norraste norrland, Men jag blev helt såld som jag blir i det mesta jag rider. Så då köpte vi henne för en symbolisk summa som dom ville kalla det, och ja det  var ett riktigt bra pris vill jag lova, ni kan inte i eran vildaste fantasi gissa vad vi fick betala för henne heller!
Det första året med tea blev inte alls som tänkt, när vi skulle sätta igång henne började hon testa oss, hon stod mest och vevade med frambenen i luften och gick över i diken. Så jag var ju fortfarande ganska liten då och red b-ponny så det blev min syster som fick ta henne det första året, och dom kom riktigt bra överrens men det gjorde inte vi, såfort jag satte mig upp tog jag mig knappt utanför gårdsplanen så började hon stå på bakbenen och jag tog mig INGENSTANS, jag var ju som sagt väldigt liten då så jag hade inte alls mycket att säga till om.
Jag kan inte alls säga när och om hon har slutat testa, för det vet man aldrig, men jag gillar det ändå, hon är verkligen en häst man inte blir uttråkade på! haha :D och det är det jag faller för eller vad man ska säga.
Innan vi fick henne så hade hon gått L:A och startat en MSV:B som hon blev utesluten i när hon hoppade ur en kombnation, men jag kan knappt säga att det hade så stor betydelse att hon hade gått dom klasserna eftersom vi fick börja om helt från början!
Nu har hon gjort stora framsteg och vem vet? kanske har hon börjat mogna nu också? det vet man aldrig, men man kan ju alltid hoppas! :)
Oj va mycket jag har skrivit nu! hahaha! hoppas ni orkar läsa?
Om nu undrar nått mer så är det bara att fråga som sagt! jag svarar på allt som går att svara på! :)

Och juste jag blir så himla glad av era fina kommentarer, verkligen, och det är kul att ni uppskattar min blogg! om det är något ni saknar eller något ni tycker jag borde ändra eller kanske sluta säga? (hahah)
så är det bara att säga till så kan jag se vad jag kan göra! :)

Nä nu måste jag sova! har sovmorgon imorgon vilket känns sjuuuuuuuukt skönt! oho det är behövligt! Men vi hörs då! slutar tidigt också! så jag kommer nog vara klar tidigare i stallet då! ha det bra! puss och kram! seeeeeya!//
J.D

Finaste

Finaste